Guldhund

Alla inlägg den 26 juni 2011

Av Ingela Karlsson - 26 juni 2011 15:30

I dag har det varit en sorglig dag!

Våran lilla Stampe har somnat in.


Stampe kom till oss hösten 2008. 1,5 år gammal var han. Hans matte hade problem med psyket och hade försökt ha ihjäl honom genom att helt enkelt sluta ge honom mat och vatten. Även de andra djuren hon hade på ett fruktansvärt sätt.


En närstående räddade dem. Och jag som aldrig kan säga nej till ett vanvårdat djur sa klart vi tar honom så länge. Han blev kvar... Vilket Andreas förstod med en gång. Men som den underbara man han är så får jag hållas. Även om han får lite extra jobb här och där.


När Stampe kom så var han så mager så det var något hemskt. Han var helt apatisk, som i trauma. Utmärglad.


Han satt i buren på exakt samma stället i ett dygn. Han drack cirka 2 dl vatten när han fick vatten. Han är en dvärgvädur.


Vi fick börja försiktigt med att ge honom grovfoder. I hans bur han satt i när han kom i med spån fanns inte ett spår av mat. Inte ens det där hö dammet som blir. Så jag förstod att han varit utan mat länge.


Med tiden fick han fri tillgång igen till mat. Han piggade på sig och såg ut som en kanin. Men det tog ganska lång tid. Och han har alltid ätit ganska myckt för att vara kanin och inte blivit tjock. Lite finare kraftofder, alltd fint hö, sommartid gräs. Han har varit ute dagtid under somrarna men inne nattetid.


Han har nog aldrig varit ute innan. För han var panikslagen när vi skulle ha honom ute under de varma nätterna. Han sprang hysteriskt ute i sin hage. En stor valphage. Verkligen skräckslagen för att vara ute.


Likaså var han hysterisk i buren om maten tog slut. Då kunde han springa runt och runt i buren som en galning. Stampade och bet i gallret.


Det var de sviterna han fick av att svälta.

Han har varit ensam i buren men vägg i vägg med kompostgaller mellan har han haft marsvinen som sällskap.


Han har varit en tillgiven kanin, snäll. Han har bitit efter mig en gång och det var änr jag plockade päls nr han fällde. Det avskydde han.


Denna sommar skulle han bo hos mina gamla vän. Hennes barn skulle få ha honom att pyssla med. De älskar djur och han älskar barn och att bli pysslad med.


Han var ute på dagarna där med och fick vara inne nattetid. Som han ville ha det.


Men i onsdags blev han sjuk. Troligen lunginflammation. Feber, rosslig, ville ligga på ett visst sätt. Jag var i kontakt med veterinären. Som rekommenderade ett preparat. Och syrran av så snäll som sprutade honom åt oss. Andreas ville inte....


Han blev lite piggare. Rosslade inte så mycket och åt lite.


Men i dag blev han sämre igen. Efter diskussioner med veterinären igen så rådde dom oss att han skulle få somna in.


Så Sören var snäll och gjorde en akut utryckning och avlivade honom. Vår fina Stampe blev bara 4 år. Men vi gav honom några år till mot om han fått bo kvar hos den sjuka människan. Då hade han svalt ihjäl.


Nu får han skutta på de gröna ängarna med Agnetha, mamma marsvin som dog i höstas 7,5 år gammal. Där han är nu tar aldrig maten slut.


R.I.P du lilla vän!



ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se