Jag saknar min rar Gulleben. Han har en alldeles egen tragisk historia bakom sig så han betyder lite extra. 

Han vara knappa tre vckor när syrran räddade livet på honom. Han var vild och vansinnig.

Det tog tid innan vi kunde ta i honom med bara händerna, utan handdukar och handskar.

Han blev mer fostrad av oss och hundarna så han har inte riktiga katt beteenden. Vilket är lite oroande när han är ute ensam i stora världen.

Han kunde knappt äta när han kom men fick lära sig snabbt. Mamman blev skjuten. Så han var ju en diande lite liten kissebebis.

Han var så söt som liten och så söt som stor. Jag kan inte med ord förklara honom, man måste ha träffat honom. 

Måtte han leva och att jag får tillabaka honom i vår familj igen.

Så om ni vet ngn runt om som ser en grå stor katt hör av er.

Kurserna varit bra i dag. Jag har kollat alla flockar med Skoja och körde ett kort vall pass med fous på att ta ligg kommandon.