Guldhund

Alla inlägg den 4 maj 2013

Av Ingela Karlsson - 4 maj 2013 20:00

Ja man pendlar snabbt mellan sorg och glädje.

Men att förlora lilla Linnea, det är hårt. Daggan har skrikit hela dagen i dag med sa Andreas som jobbat dör med hagarna Hört henne ropa och ropa...

Jag pallar inte att vara där och höra det. Jag bryts sönder!


Mitt stora problem med djur är att jag tar in känslorna i min egen kropp! Så jag känner det som om det vore mitt eget barn jag förlorar. Jag vet det inte låter klokt. Men så är det. Det är därför jag blir så fruktansvärt ledsen.


Vissa är jag ledsen över medans andra blir jag helt förstörd av. Beror lite på relationen. Men alltid ledsen.

Daggans lilla Linnea som vi bestämt vi skulle spara, vi pratade om henne. Skulle hon bli samma finamor som sin mor? Nu får vi aldrig veta!


Vi flyttade ju fåren i går och valltjejerna hoppade in i stora flocken. Kul... eller inte..... att få bort 6 stirriga tackor bland 60 tackor och 100 lamm....

Men Skoja är en stjärna. Vi fick loss en grupp med kanske 14 tackor i. Varav 3 vallisar. Där fick jag arbeta med att sortera. Och det gjorde vi som aldrig förr! Nu såg jag att jag kan ju det! Fast det var svårt.

Skoja är helt otrolig. Jag litar fullt på att hon tar mina kommandon fast jag inte ser eller tittar på henne. De få ggr det blir fel ser jag det på djuren direkt och kan stoppa henne och hon gör rätt!

Hon höll i sär djuren när vi var klara och tog dem genom hagen och de andra och in i stallarna! Hon har en otroligt fin djurkänsla och kan hålla dem kanonbra.


Sedan in i det igen för att ta nästa grupp om tre.Där fik vi jobba mer för de var inte lätta! De stacka ifrån varandra hela tiden, och jag insåg att jag var tvungen att ha med alla tre för att det ska lyckas. Så det blevngr vädnro hit eller dit innan vi hade dem i samma grupp.

Inte så enkelt att se till de hamnade i samma grupp bland alla andra tackor!


Här fick vi sortera dem också. Skoja gjorde samma galanta jobb igen. Fast de här var mer tjuriga och skulle loss och tillbaka till de andra så hon fick slita då de bara stack åt olika håll och det blev tufft för henne att passa dem. När hon stoppade ett får åt ett håll drog ett annat åt ett annat håll och så där styrde de på.


Men återigen litade jag fullt på att hon gjorde det hon skulle. Jag sorteradeoch hon hööll och passade, tog min kommandon snabbt och arbetade självständigt där hon skulle.


Ut med dem ur hagen och in i stallarna till de andra!


Skoja var rejält trött och fick gå in i stallarna och hoppa i bad tunnan. Det är det bästa hon vet, att få svalka sig efter ett rejält pass!

Jag ser det har hänt mycket med henne seda förra sommaren. Hon har alltid varit stark mot djuren, flyttat på allt, backar aldrig, ger sig aldrig. Men i år gör hon det med en annan styrka och självsäkerhet. Jag såg det främst när ho ska flytta på tackor med lamm. De är inte lika tjuriga mot henne, de flyttar sig fortare trots sina lamm. De går inte in i strid med henne!





ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se