Under ett antal helger har jag och Ewa utbildat blivande instruktörer i JRF s regi. Denna helg var det slutprovet.

Det gick galant!

Ett underbart gäng som vi arbetat med, 7 st. De har varit så engagerade, och så oerhört öppna!

Ngr har missat lite så de ska får en extra helg, och ngn behöver lite mer kött på benen så hon ska vara med den extra helgen. 3 fick sitt kort! De första instruktörerna i JRF är nu klara! Vad roligt!

I dag var det en journalist där som ska skriva om det i JRF och vem vet det kanske blir Länstidningen med! Jättekul!

I går var jag trött när jag kom hem så blev inte många knop gjorda! Är van att stå och instruera i dagar det går bra, men så mycket teori och inomhus jobb gör mig supertrött!!

I dag var det inte så farligt! Åkte direkt till djuren så Skoja fick hålla stora flocken med alla lamm så Andreas kan fodra dem. Sista gången. Sedan ska de bara få äta gräs!

När jag kom in i hagen och Skoja skulle flytta på dem säger jag bara: Titta där där har vi nyfödda lamm! Då står en tacka där som var tom, men sparad i gruppen för att jag var inte helt säker om hon var dräktig. Så hon blev kvar hos tackorna!

Hon var dräktig, men inte med den pappan jag ville....vi hade tre bagglamm kvar in i januari. De rymde två ggr vad jag minns. De hann visst med lite mys. Haha jag bllir så full i skratt!

Jag tycker vi har koll på dem, bra staket och bra grindar. Men hoppa kan de och det högt!

Allt har gått bra i alla fall. Hon fick lite mat buren till sig då hon gick undan med de små bedårande små lammen!

Skoja som vanligt gjorde det hon skulle. De tar sig inte förbi henne i första taget....

Flyttade ned de sista 6 tackorna till flocken, de som icke är dräktiga och gick med vallflickorna. Så nu är de ute de med!

Sedan kollade jag planen. Den är fortfarande blöt!!!!!!!!!!! Och brun! Vi börjar tro att vi förstörde planen när vi saltade på isen. Vet ngn om det är så? Men vi har ju saltat hemma och där minsann växer det ändå!!!

Jaja det kommer väl igen fast detkommer ta tid!

I morgon är det kurs*3 och sedan sim. Hoppas på underbart väder!!!!

R.I.P Linnea. Du är saknad av oss!! Du underbara lilla liv!!

Ja man pendlar snabbt mellan sorg och glädje.

Men att förlora lilla Linnea, det är hårt. Daggan har skrikit hela dagen i dag med sa Andreas som jobbat dör med hagarna Hört henne ropa och ropa...

Jag pallar inte att vara där och höra det. Jag bryts sönder!

Mitt stora problem med djur är att jag tar in känslorna i min egen kropp! Så jag känner det som om det vore mitt eget barn jag förlorar. Jag vet det inte låter klokt. Men så är det. Det är därför jag blir så fruktansvärt ledsen.

Vissa är jag ledsen över medans andra blir jag helt förstörd av. Beror lite på relationen. Men alltid ledsen.

Daggans lilla Linnea som vi bestämt vi skulle spara, vi pratade om henne. Skulle hon bli samma finamor som sin mor? Nu får vi aldrig veta!

Vi flyttade ju fåren i går och valltjejerna hoppade in i stora flocken. Kul... eller inte..... att få bort 6 stirriga tackor bland 60 tackor och 100 lamm....

Men Skoja är en stjärna. Vi fick loss en grupp med kanske 14 tackor i. Varav 3 vallisar. Där fick jag arbeta med att sortera. Och det gjorde vi som aldrig förr! Nu såg jag att jag kan ju det! Fast det var svårt.

Skoja är helt otrolig. Jag litar fullt på att hon tar mina kommandon fast jag inte ser eller tittar på henne. De få ggr det blir fel ser jag det på djuren direkt och kan stoppa henne och hon gör rätt!

Hon höll i sär djuren när vi var klara och tog dem genom hagen och de andra och in i stallarna! Hon har en otroligt fin djurkänsla och kan hålla dem kanonbra.

Sedan in i det igen för att ta nästa grupp om tre.Där fik vi jobba mer för de var inte lätta! De stacka ifrån varandra hela tiden, och jag insåg att jag var tvungen att ha med alla tre för att det ska lyckas. Så det blevngr vädnro hit eller dit innan vi hade dem i samma grupp.

Inte så enkelt att se till de hamnade i samma grupp bland alla andra tackor!

Här fick vi sortera dem också. Skoja gjorde samma galanta jobb igen. Fast de här var mer tjuriga och skulle loss och tillbaka till de andra så hon fick slita då de bara stack åt olika håll och det blev tufft för henne att passa dem. När hon stoppade ett får åt ett håll drog ett annat åt ett annat håll och så där styrde de på.

Men återigen litade jag fullt på att hon gjorde det hon skulle. Jag sorteradeoch hon hööll och passade, tog min kommandon snabbt och arbetade självständigt där hon skulle.

Ut med dem ur hagen och in i stallarna till de andra!

Skoja var rejält trött och fick gå in i stallarna och hoppa i bad tunnan. Det är det bästa hon vet, att få svalka sig efter ett rejält pass!

Jag ser det har hänt mycket med henne seda förra sommaren. Hon har alltid varit stark mot djuren, flyttat på allt, backar aldrig, ger sig aldrig. Men i år gör hon det med en annan styrka och självsäkerhet. Jag såg det främst när ho ska flytta på tackor med lamm. De är inte lika tjuriga mot henne, de flyttar sig fortare trots sina lamm. De går inte in i strid med henne!

I dag var jag i väg på bruksa först och tränade med hundarna. Eve var med och skulle köra agility med båda och Adelia och jag skulle köra. Syrran och Micca var också med och körde med sina hundar!

Viska körde agility ngn timma. Jag kommenderade igenom Bianca enligt nya tänket vilket gick fantastiskt bra!

Viska gick ganska bra. Är nöjd helhetsmässigt även om hon inte är toppad på ngt sätt. Men agilityn gjorde att hon var mer sansad i skallen men också då tappar lite fart i hennes redan svaga moment, apporteringarna. Men hon var tystare och mer fokuserad. Fria följet var jag riktigt riktigt nöjd med. Gud vad roligt det momentet är!!!!

Hade alla hundar med. De rastades innan och sedan får de ströva runt oss när vi kör. Witch älskar att vara med!! Molle med men han är jumer van att vara med överallt.

Skoja fick också köra agility ngn timma. Hon har snappat slalomens grundtanke i alla fall! Sedan vill hon ju gå fot hur nära Eve än går hindret. Störningstränad....

Sedan hemåt!

For bort till gården där vi skulle klippa klövar på de sex sista tackorna. Och sedan få ut dem i den första parastifria lammhagen.

Conny och Andreas höll redan på med dessa sex som gått med vallgruppen. Så de är i en byggnad bredvid. Medans vi höll på där säger jag: Haha hör ni vad Daggan gapar på sitt lamm. Nu är det nog en hel meter från henne!

Daggan blir alltid hysterisk om hennes lamm är längre än en meter från henne, även i stor ålder!

Vi skrattade åt henne. Hennes bäande är så speciellt så det hör vi skillnad på bland 150 tackor! Vi hade  ju det som mest.

Vi skrattade åt henne och skojade om henne. Vi är otroligt förtjust i denna tacka!!!

Sedan skulle vi ta in lammen och tackorna. De skulle sedan vidare till hagen. Jag går ut och skickar Skoja höger där Daggan står i buskarna. Och Daggan blir vansinnig och attackerar Skoja med full kraft flertalet gånger på ett par sekunder bara! Skoja är ju kvick och parerar alla gånger, och ska flytta på henne tycker hon. Daggan attackerar igen och jag hinner tänka men vart är hennes lamm. Sitter det fast hon är så arg? Ser inte lammet direkt på sekunden. Men så ligger hon där. Död!

Skoja hade hamnat mellan Daggan och hennes döda lamm därav ilskan!

Jag bara skriker Nej nej inte hennes lamm!!! Hon har ju bara henne!!!

Men det spelar ju ingen roll vad jag vill. Där ligger hon vår underbart fina lilla Linnea som vi skulle spara. Ett av de två lammen vi skulle spara. Död.Jag skriker på Andreas där ligger hon, hon är ju död! Andreas kommer och ser samma sak som jag.

Daggan skriker och skriker. Går undan för oss, kommer igen och skriker. Jag känner maktlösheten och sorgen komma. Tårarna rinner och jag sjunker i hop på marken.

Jag avskyr att förlora lamm. Och värr för den som bara har ett. Att se dem stå över sitt döda lamm, skrika och vilja få upp det, det är hårt, det är hjärtskärnade jag jag tala om. Och jag far så fruktansvärt illa av det.

Stackars stackars mamma Daggan!

Vi har inte en aning om varför hon låg död. Inget fel på henne! Inget svullen, inget att ta på.

Här är hon med sina två lamm. Nu har hon inget.

Det jag funderar på är att hennes bror var det lamm Andreas fick avliva med hjärtfelet.Kan det var ngt liknande?

Jag skiter i vilket faktiskt, för att förlora just Linnea var så extremt hårt. Vi var inställda på att låta Daggan gå i pension. Men kanske får hon gå ett år till, så vi får ett tacklamm efter just henne. Hennes gener är så jäkla bra! En fantastisk tacka som ger så himla bra avkommor.

Hon lämnade sitt lamm självt innan vi tog det i alla fall. Det är så sorgligt att följa proceduren. Så sorgligt.

Bilden är fasansfull när hon står hos sitt lamm, sin flicka. Hon var beredd att försvara henne mot Skoja med sitt liv. Daggan är vår största tacka på runt 100 kg. Hon är stor och var inte glad.

Andreas tog bort lammet. Jag stod kvar och lyssnade på Daggan som bäade och grät efter sitt lamm. Tårarna bara rann. Av sorg för hennes skull, mest. Usch.

Vi fick i alla fall ta in dem och sedan flytta dem till deras nya hage! Det gick jättebra. Men Daggan skrek igen, om och om igen. Hoppas det går över snart! Jag blir galen inom mig att höra henne. Lider med henne och det gör ont. Tack och lov i morgon behöver jag inte åka bort. Jag jobbar hela dagen så Andreas får ta det.

Men i alla fall när vi flyttade dem så glömde vi att flytta på valltackorna  bredvid. Så de sprängde staketet och hoppade in....yippie eller inte....

Få ut 6 yra hönor som inte är tama för fem öre. Går inte att komma nära dem bland 60 tackor och 100 lamm!

den historien får ni höra om en annan dag!

Kan bara säga en sak till Anna Hall: Hon är fantastisk!!!! Helt bara fantastisk!

Det nästan syns hur bra hon är på sitt arbete bara genom att titta på henne. Sedan är hon ju söt med, söt som socker!

I tisdags for jag till bruksa med Eve och Vittra och mina hundar. Alla fem var med!

Träning med Adelia och finaste B stod på schemat!

Eve ska köra Skoja på tävling i slutet av maj,... hon har fyra veckor att lära henne allt! Hon klipper nog hindren, men troligen dålig fart då hon är lite långsam av sig, inte i vallningen men annars i träningen lite för lugn.... Men det kommer säkert på henne med säkerheten"

Vi kommenderade igenom varandra programmen! Bianca gick riktigt bra!!!

Viska gick ganska bra. Ff hade vi lite diskussioner om positionen. Jag blev lite sned på henne då hon inte alls lyssnade eller samarbetade med mig! Hon hade en egen bild av det hela! Talade om henne lite vad som gällde och sedan gick det bättre! Toka!

Z.... ja vad ska man säga. ok första och andra skiftena. Tredje kunde hon själv! Där fick vi ta ett par repetitioner! Jag blev faktiskt irriterade vilket inte är bra. Men så var det!

Inkallningen okej! Rutan riktigt bra! Bra till on framför allt! Som hon hade glömt ett tag. Hur jag än gjort har hon inte gjort det bra. Trots start övningar, basövningar, hetsat henne. Nej man har vallat in konjäkeln! I dag är det borta! Och nu tänker ni som brukar kommentera att som vanligt att det var nog ganska bra. Men det har det faktiskt inte varit. Det har blivit ett problem! Men idag visade det sig inte vilket jag är glad för!

Dirr app. Bra! Hon har ju dåligt tryck där, så det ska jag fortsätta jobba på!

Metallen, njae! Vittringen bra. Fjärren inte bra!

Så det finns att jobba på! Skoja fick göra lite konskick och lite ff, inget mer! Eve körde ju mest agility med henne. Viska fick också ett pass som gick jättebra sa Eve!

Men detta gapande gör mg galen i agilityn! Jag blir tokig på detta skällande. Jag skulle bryta i hop om det vore jag!!

Sedan hem och styra. Vi hade lite folk här. Jättekul kväll, och härliga männniskor!!!!

Onsdag kurs hela dagen med tävlingsträningar! Och jäklar vad bra det gick!

Tack Bibban som ställde upp som TL trots full dag!!!!

I dag privat träning som gick super. Sedan till en vän! Spenderade ngr timmar ihop. Härligt!

På kvällen avslutades dagen med sktivitetskurs. I dag promenad med lite inkallningar. Och avslutade med ett lydadspass!

Stort grattis till min bästa syster som fyller år i dag!!