Guldhund

Senaste inläggen

Av Ingela Karlsson - 6 oktober 2012 20:15

I dag var det tävling på klubben.


Var där vid halv 8 och fixade och donade. La upp planen då jag skulle vara TL i alla klasser! Caro var med och assisterade! Tack!


När jag fixat plan anslöt jag mig till de andra i stugan. De hade koll på allt så där var jag överflödig.

Nu har vi haft denna lydnadsgrupp snart ett år och jag tycker det rullar på bra. Alla vet sina uppgifter så naturligt nu.


                 


Tävlingen avlöpte väl. Kanonväder. Strålande sol hela dagen! Helt otroligt!


Som TL får man se alla fina rundor från första parkett! Som TL har man ju som jag ser det ett ansvar gentemot den tävlande att kunna sin sak, vara smidig och läsa av varje ekipage. Jag försöker att anpassa mig mycket efter varje tävlande, om de vill belöna en stund eller köra med en gång. Tycker det fungerar bra.



Ngt som jag är extra glad åt är att domaren var väldigt nöjd med mitt fria följ! Han tyckte det var ett roligt fritt följ. Annorlunda men roligt och lite längre än vad han var van vid! Superkul att få lite feedback som TL för det får man sällan. Man får bara höra om man klantat sig, och det är ju inte lika roligt! Haha!!


Prisutdelningen gick jättebra. Carro och Yvonne förberedde och så bad jag Barbro ta den! Fint prisbord!!

Efteråt var det lunch. Smakade bra!



Alla skötte sig så bra, som vanligt i vår ansvarsgrupp!


Efteråt så körde jag igenom Carro och Melker i klass 2. Vi diskuterade lite runt hans bus. Han är en underbar hund med så mycket underbart i sig! Han är explosiv, allt går så fort! Han har tur att han har Carro som förare, hon vet hur han ska hanteras! Han går så snyggt att det är gräsligt!

Blev ett riktigt bra program för dem!!!



Carro körde igenom Skoja och mig från rutan och till slut. Det mesta helt ok. Ingångarna från rutan måste jag bryta valla i balanstanken! Det gick bra att bryta i dag.... herregud!

Vittringen helt ok, lyfte fel, men kom på sig! YIPPIEE!!!!!!!



Fjärren, lite rörelser framåt men alla skiften!

Nöjd med fröken!



Tack snälla Carro för du tog dig tiden!


Bianca var med och stöttade Skoja! De andra var hemma hos farmor och husse. Nike är bättre i kroppen men vill inte ha henne i bil så många timmar! Hon måste kunna röra sig. Hon betyder så mycket för mig, så mycket. Viska löper ju då.


Sedan hem. Ta det lite lugnt och ha en härlig kväll hemma med familjen!


Bilderna här är tagna i går!! Den vackra hösten. Bilderna får mig att inse hur lyckligt lottad jag är som är delägare i en föräldragård!

Av Ingela Karlsson - 5 oktober 2012 06:45

I dag har det varit fredag hela dagen!!

Och kan ni tänka er? Det har varit sol och inte en droppe regn?????????? När hände det senast. Hjälp mig, jag är i chock!!!!


Och jag hade inte ngt som stod i almanackan, mer än Bianca. Och hon är ju här då. Men annars tomt!! Hjälp, vad är det som händer!!!!



Dagen har spenderats till att styra lite men faktiskt ta det lite lugnt med. Dammsugit och sådant skräp. Farmor är här och har putsat lite fönster, fixat lite skåp och så. Tack! Det är så värdefullt med den hjälpen när det alltid är så fullt!


Sedan tog jag hundarna med mig, min vän Canon och åkte ut till det vackra Väldenäs. Det är min favoritplats att vara där. Vattnet har vi ju utmed hela marken och det är ju inte så fel, men Väldenäs i sig är ett magiskt ställe att gå på.

För andra människor inget speciellt alls, men för mig är det helande.


        


Vi gick in fårhagen, tackorna, vuxna och lamm går där ca 150 st. Fältet de går på är nästan 8 ha, och så är det massor med skog för dem dessutom. Så det är stort!



Gick in, satte hundarna på fältet och kelade med dem och kollade dem så de mådde bra. Mysiga de är. Det har varit lite för mycket nu ett tag kände jag när jag stod där. För jag har inte tagit mig tiden att åka till dem, Andreas har mest kollat dem. Dåligt samvete. Jag måste planera på annat sätt. Jag saknar dem så, det inser jag när jag står där med dem omkring mig, på kö för att bli kliade.



Sedan fick Skoja jobba lite. Byta håll i fart, samla i hop hela flocken, dela på stora flocken och lite annat. Sedan bytte vi och tog en flock flera hundra meter bort. 25 djur kanske. Vägrade ta liggkommandon! Igen på håll.

Blev en springvända för mig!

Bytte flock igen, samma sak. Tog inte kommandot. Springa igen!

Gjorde igen. Då hade poletten trillat ned!! Skrälle!


Livsglädjen saknas inte hos ednna underbara hund!!


           


Humöret var inte på topp. För när jag fick springa över fältet för att prata allvar med henne fick jag sätta alla hundar: NIke, VIska, Witch och Bianca. Witch går i flexi och henne band jag fast i Nike.. Vilken syn.


Bianca ute och snosar bajs



I alla fall beslutade jag att fortsätta och inte åka hem som jag tänkte i frustration.


VI gick runt fältet och kollade efter fler djur. Vi hittade två små flockar till längst in, som Skoja fick jobba med och se till så alla samlades i stor flock. Hon jobbade på bra. Har svårt med sakta kommandot...


Skoja retar Viska



Nike fick gå kopplae nästan hela promenaden för att hon har varit så dålig i kroppen. Riktigt dålig. Och ni kan ju tänka er hur glad hon var.... Witch går ju allti i koppel. Flexi faktiskt när vi går på öppna ytor. Nu är det mycket fält och beteshagar vi går i, för Nikes kropp klarar inte riktigt skogen. Inte lös i alla fall. Eftersom hon är ju inte så stillsam..

Sista 5 minutrarna släppte jag henne sp hon fick springa lite. Trodde det skulle gå lugnt då.... Jovisst! Fick vara på hela tiden: Nej spring inte så där fort. Nej stanna. Nej inte bada! Nej! Stackars hund! Haha


Söta Witch, typsikt luzernkort, öron fladdrar!



Väldenäs är så vackert, promenaden blev lika fin som jag trodde till slut. Färgerna är vackra, fast det vackraste är kvar att se. Jag väntar på det röda i löven. Men visst är det väl underbart!


        


Tycker inte hon ska bada liksom.


Efter promenaden åkte vi.. Nöjda och glad efter en fin promenad.


Av Ingela Karlsson - 4 oktober 2012 20:00

I dag är det 6 år sedan jag och Bibban åkte och hämtade lilla Viska!! Skogsvallarens Lady Lakritza. Hon är döpt efter in älskade Lakritz som jag förlorade så olyckligt 2004.


Viska kom till oss i förhoppningen om bli vår stjärna i vallningen. Så blev det inte.

Hon kom att bli den hund jag tävlar med i lydnad. Vi har hunnit med elit i 3,5 år, tävlat 3 SM med resultat som jag är så stolt och glad över!


I dag var det kurs på em. Uppehåll tro det eller inte. Men det var det!!


Vi körde lite programträning och hundarna var fantastiskt duktiga på den blöta planen! Imponerande mattar också!


Skoja fick göra två vittringar som Gunilla hjälpte mig med! Gjorde dem faktiskt ganska bra! Det artar sig.


Jag har kört Niina S tips jag fick. Har aldrig gjort det förut så jag var glad att prova ngt nytt. Men nu har jag kört den länge och inga direkta framsteg. Det kan inte passa alla! Jag har memorerat metoden, den kanske jag har nytta av på nästa hund?


Men nu har jag låtit fantastin flöda och nu börjar jag se en ljusning. Fantasi spelar stor del in i mitt sätt att träna hund.

Jag läser inte lydnadsböcker och så utan skapar ideer i huvudet. Knäppt va?  


Fantastin kommer man långt med! hihi

Jag är ju lite knäpp men det tror jag underlättar!


I tisdags var det en tjej som sa en sak på träningen som gjorde mig glad!


Hennes slutord var: Jag är glad jag inte lyssnade på dem som sa du var hård!


Tack för att du tittade på mig och såg vem jag är, inte vem folk tror jag är!


Att skapa sig en egen uppfattning är viktigt.


Det var i alla fall glädjande att få de orden!





Av Ingela Karlsson - 3 oktober 2012 19:45

För 14 år sedan denna dag hade vi väntat på vårt barn i 19 dagar extra! Jag hade gått över tiden lääänge. Men det störde mig inte nämnvärt då jag mådde förträffligt!


Jag är var inte sådan som lät graviditeten stoppa mig för saker. Jag körde på ganska som vanligt. Jag var inte eller är inte den som sa Åh jag är gravid jag kan inte göra det.... Jag gjorde inte det som var direkt farligt. Annars levde jag som vanligt, fast lite långsammare!


Mys i soffan!

                       

Vi var ute och plockade svamp 5-7 timmar 5 dagar i veckan farmor och jag. 15 dagar över tiden gick vi vilse, och irrade runt säkert 3-4 timmar innan vi hittade hem. Inte så kul faktiskt.

Vi plockade hundratals liter svamp, som mamma och Gunsan rensade. Fy vale vad svamp.


Tiden gick och det blev bestämt att vi skulle sätta i gång det hela 2 oktober kl 8. 06 gick vattnet.

Men han skulle inte ut för det!


Den 3 oktober 01:47 kom han ut. Via snitt! Han vägrade komma ut. Men efter 18 timmar med värkar 6-8 min mellan så tvingade vi ut han! Buse!



14 år sedan är det. Ärret sitter fortfarande kvar och påminner om den finaste dagen i mitt liv!


I dag firade vi honom på morgonen.

Sedan åkte vi in till stan och handlade en ny höstgarderob. Det gick över förväntan! Skor jacka byxor t shirt långärmat! Gick lite för enkelt. Inga diskussioner!



Vi åt mat och hade en riktigt riktigt trevlig em tillsammans. Han avslutade med bio med kompisarna och jag åkte hemåt!


Syrran och Snören med 2 av sina barn!


Grattis vår älskade son!

Av Ingela Karlsson - 25 september 2012 22:00

I dag är det ju tisdag och det betyder träning med Adelia och Bianca!

Vi for till bruxa och lade upp en plan över vad vi skulle göra. Fast jag hade ingen för dagen... Gjorde upp en plan som jag följde och blev så nöjd med.

Viska fick jobba med ff, Z , ink och rutan. Vi jobbade med att man är tyst och uppför sig på ett bra sätt. Inte gapar och far runt. Strama tyglar på fröken! Hihi

FF kändes riktigt bra så jag bad Adelia filma det om det var som det kändes, och det var faktiskt ganska ok. Lite på och så men helheten riktigt bra. Och tyst!

Z mycket stadga i den.

Ink kollade av stoppet.

Rutan.... Ja undan går det. Men bra.



Sedan blev det Skojas tur. Ja vad ska man säga om det.

FF är svajigt men ändå ok på ngt sätt. Långt kvar till ett stabilt klass 3 ff, men helt ok. Steg ff bra förutom vänster som är en katastrof.

Sitt under gång. Fint.

Ink med stå. Kan hon inte så vi jobbade med stoppet.

Rutan, njae...

Sedan gjorde vi en fjärr på tio m, den var inte fryst med lite rörelse framåt men ändå nöjd med den. Med tanke på vart vi är i träningen. Hon anstränger sig för att göra rätt, det gillar jag. Sedan att det inte alltid blir det det är en annan femma! Trollfia! 

Vittringen. Ja herregud det har nog lossnat ngt sedan förra tisdagen. Den kommer bli ett eget kapitel i vår träning! Fast i dag var den ändå ok. Hon började med en tanke på det hela! Det är ju ganska angeläget att ha...



Nike var med och störde, det är hon proffs på. Låg och gapade. Speciellt när ngn tar en metallapport!!!

Witch var med och fick  bara lukta. Hon vill inte vara ensam hemma trots husse är hemma sovandes,sedan Luzzan

försvann. Molle är dessutom hos Cilla nu under ngr veckor! Luzzan är så saknad. Så saknad.

Sedan in i stugan för att prata och äta. Och dricka kaffe!


Jag uppskattar verkligen våra pass, för då blir det att jag tränar med mina egna. Annars gör jag det inte mer än ngr minuter här eller där medans jag väntar på att ngn ska hämta godis, eller en apport...

Och dessutom att få en stund med bara prat!!!


I går var det kurs hela dagen. Gick jättebra. Fick mig ngr goda skratt. Det är fina människor runt mig.

Uppskattar!!

I morgon är det kurs hela dagen med! Jättekul!!


I dag var det också en privat lydnadsträning och en vallträning. Båda gick super.


           

Skoja har jobbat hela dagen känns det som. Lydnaden och sedan vara med under valllektionen. Och fick även i ett par omgångar flytta in baggar som rymt, och sedan samla i hop alla istadiga baggar för att flytta dem till annan hage!



Det märks det är utedjur, får. De ligger ute vad det än är för väder. Regnet kan de gå in i skogen för. Tur vi har den förmånen för våra djur att de får gå ute året om. Borde vara förbjudet att få ha djur inne helt. Speciellt får som är utedjur.

Av Ingela Karlsson - 23 september 2012 22:45

I helgen har jag jobbat som instruktör för JRF. De har kurser som vänder sig främst till jägare men alla är välkomna.

I helgen har vi hållit till i Yxnerum. Det var ett gäng glada kursare med hundar som kom förväntansfulla!


Helgen har verkligen varit bra. De har varit så duktiga med sina fyrbenta. Och jag älskar verkligen att lära ut det jag tror på.

Allmänlydnaden är så viktig. Viktigast! Den kommer igen i vad man än tränar med sin hund. Jakt, lydnad, sgility, you name it!


Jag kan ibland tror att folk lägger för lite tid på allmänlydnaden av den lilla valpen/ungunden första året. Lär dem mycket oviktiga saker, om det nu finns oviktiga saker. Svårt att formulera mig där.


Jag själv lägger mycket tid på allmänlydnaden. Den ska komma när jag ropar, stanna kvar, inte hoppa ur bilen, inte kasta sig ut genom dörren. Komma även om den leker, eller ser vilt, leker med annan.


Däremot kan inte mina hundar vacker tass, sitt vackert och rulla runt. För mig är det viktigare att de är lydiga, vet vad som förväntas av dem i varadgen. Den lydnaden är ovillkorlig. Tävlingslydnaden är inlärning.

Det jobbar jag på helt skilda sätt med. Speciellt kravmässigt.

Jag slår inte ned på ngn, det är inte det jag vill ha fram. Utan bara att olika saker är olika viktigt.


Denna helg har det varit 100 % fokus på allmänlydnaden. Vilket är väldigt roligt att jobba med.


De har sagt så roliga saker, så fina saker, så jag blir så glad, det kan verkligen göra dagen med dessa fina kommentarer.

Just nu är det lite tungt, så detta betyder extra mycket då. Det lyser upp tillvaron. Och jag känner att jag verkligen valt rätt yrke! Verkligen.


Tack alla inblandade som var med och gjorde helgen helt fantastisk.


Denna underbara hund har varit med och visat upp övningar. Och visat hur en schäfer kan uppföra sig både bland hundar, människor och i BILAR! De med schäferfördomar borde få träffa Nike! Guldhunden, The One And Only!

   



Av Ingela Karlsson - 18 september 2012 22:15

I ördags var jag och Viska till Ödeshög för att starta.


Adelia, Anna, Nancy, Lina, Sarah och Anette var där för att tävla med. Ett härligt galet gäng!

Ja ingen kan säga att vi inte har kul!


Viska gjorde gruppmomenten helt ok. Ett tasstramp i platsmomentet.

Annars var hon faktiskt inte klok!

Fria följet helt stollig! Jag bara känner hur nära hon är att explodera! Stegff två meter från domaren, då skallar hon. Stolle!

Jag jobbade som en galning för att hålla henne kvar i händerna.

Z var ganska bra.

Rutan.... ja vad ska vi säga. Det gic fort in, sladdade ur. La sig...nästan.... hon får kommando komkom ligg. Inne i rutan. Men domaren uppfattade det som hon hann lägga sig. Vilket jag förstår att hon trodde. Så det har jag ingen åsikt om. Men jag har en stor åsikt om att hon LA sig på eget bevåg! Hrmf.... En stor nolla!


Inkallningen var bra. Dirr app, mot mitten! Hann tänka fula saker. hihi

Hopp apport bra. Vittring bra, lite slarvig och het... Fjärren ganska bra.



Vi fick i hop 260,5 p tror jag. Vi blev Östgötamästare dessutom. Kul! Hon vann även klassen.


Flowet infann sig inte i dag för hon var helt enkelt för galen! Ljuden låg väldigt nära, och väldigt nära jag tappade henne antalet gånger!

Tokfia är det jag kan säga. Jag hade ju itne tänk tävla mer redan förra tävlingen. Men bestämde mig för att göra ett par tävlingar för vi behöver få tillbaka vår tävlingsrutin. Jag känner den är liksom lite borta. Jag startar henne nog för få ggr per år. Förra året kanske hon gick 3 eller fyra tävlingar? Fem? I år var det denna 5:e. Förutom SM.


De andra gjorde fina rundor. Lite strul här och där. Men så är det väl.


Väl hemma for vi på kräftskiva hos Plingan. En kväll som var väldigt rolig!!! Vi var inte hemma förrän halv fyra! Uppe med tuppen nästa dag och sedan var det jobb i olika former under dagen.


I dag har det varit träning med Adelia och Bianca. Vi försöker ha en dag vi träffas och pratar och tränar med förstås. En bra träning. Skoja fattar inte vittring alls. Mina andra hundar har klippt det på ett nafs. Men inte denna lilla dam! Oj vad jobb det kommer bli med det momentet! Hualigen!



     

Av Ingela Karlsson - 1 september 2012 14:30

      Tordag och fredag denna vecka har Karin Söderberg varit här hos oss.


Vi var lite olika folk ena dagen till den andra och även ngn som gick flera dagar!

Alla har gått så bra och det är så kul att se alla utvecklas från gång till gång. Hundar som inte ens tänt till att tända, och veta vad de är födda för som Karin ofta säger!


Skoja då.

Ja på torsdagen fick vi säga vad vi ville göra. Jag sa som det var att jag kmmer aldrig tävla i det här, och jag känner mig helt värdelös som förare. Jag har för höga krav på henne, jag känner det och vi får inte fösningen att fungera främst. Jag ville helt enkelt Karin skulle kolla på allt och hjälpa mig att hjälpa Skoja. För hon gör allt jag ber henne om. Hon är fantastisk och jag mindre fantastisk....

Självinsikt!


           

Och Skoja har gått som en klocka. Herregud vad hon kan gå fint denna lilla 15 kg tjej. Vi fick direkt hjälp med fösningen. Jag har fått en annan bild av hur det ska se ut, vilket innebar förut att jag hade helt fel målbild och det hade adrig gått att få en hund utföra det jag ville. kändes så skönt! En tung sten föll.


Efter det så hade hon kollat på flanker, kommadon, ur balans, delningar och allt möjligt! Vi la en del tid på det där med linjer. I både fösning och linjerna har jag inte förstått VART jag gör fel någonstans, men jag fattar inte vart det går åt pipan. Nu vet jag vart jag brister! Nu vet jag vart jag ska vara kvickare i huvudet! Vilken känsla att äntligen fatta!



Vi har tränat fålla, ränna, tratt. Skoja fixar allt bara jag sköter mig. Hon är bra på att ta kommandon, jag kan jobba med djuren och behöver inte ens titta på henne för hon gör allt jag säger. Speciellt vid delningarna märktes det.


Vi har delat flocken om 4 djur och passat och jobbat med 2 och fållat i dem i trattar och fållor. Oj vad hon gick bra!


Karin är en inspirationskälla. Hon är engagerad i alla, lyssnar och puschar. Sparkar när man snöar in, eller velar. Hon gör alltid så det blir bra för hundarna. Säger till oss att vi måste bli bättre så de förstår oss. Det gillar jag när de verkligen talar om svart på vitt, rakt på sak!



Efter dessa två dagar så känner jag mig inte värdelös som förare.. Jag känner att jag faktiskt kan lite grann, och att Skoja kan massor.

Och att den hunden gör allt för mig därute!


Karin tjatar om tävling men det känner jag inte. Jag får panik vid bara tanken. Håller mig till lydnaden vad gäller tävling, där känner jag mig hemma.

Ett annat plus är att man lär känna människor med samma intresse. Fina roliga människor. alla peppar och klappar åt varandra och gläds med varandra!


Tack Karin för två underbara dagar med dig!


Och tack alla trevliga människor som varit med!!



Skoja är min lilla solstråle. Hon är verkligen bedårande och sockersöt på alla sätt. Och utöver det så är hon en helt fantastisk hund för mig, för just mig. Hon är i mina ögon helt fantastisk! På många saker.... Skoja och jag avslutade två dagars vallträning med att flytta baggarna på kvällen. Men hon tackade inte nej utan gör ett utmärkt arbete.


Hur kan man inte älska henne?



Kvällen avslutades med att ta ett pass med Viska, vi ska tävla i morgon bitti.


Hon har skallat och pipit och varit som hon är, galen! Gått på mittenapporten, tagit fel pinnar, strulat med fjärr, allt som ska hända innan tävling.... Jag tor nog det kommer gå bra, hon brukar lyfta sig lite.

Skapa flashcards