Guldhund

Senaste inläggen

Av Ingela Karlsson - 18 maj 2013 16:53

I dag var det tävling i Valdemarsvik!


Lottning kl 9. Och jag fick nummer tre! Märkligt det känns att inte alltid ta nummer ett!!!! Skönt...


I går kväll 21:45 gick jag ut och körde ett pass med Viska. Ett annat upplägg än vanligt! Jag visste vad jag ville ha ut av det och jag visste vad jag inte ville ha ut av det...


           


Väl där nere kör jag henne en bra stund. Det låter och dundrar från de muddrar i vattnet nedanför. Hon kikar och hukar flera ggr men jobba upp sig och kan jobba på bra! Duktig tjej! Älskar att hon anstränger sig med sina rädslor. Försöker så bra och jag är så glad hon blivit så mycket bättre!


Sedan skulle hon få dricka! Då stirrade hon på vattnet (skålen tillhörde klubben) Då var det en maski i det! Hon blev rädd och stirrade!

Jag gick in så de diskade ur den och fyllde i nytt vatten. Men då var det så där vitt som det kan vara en kort stund. Då blev hon livrdd och bakade undan.... Det kanske gör att ni förstår hur hon är, rädslor! Tokfia. Jag hade skålen i bilen så det var bara att knalla dit. Men jag hade helst velat slippa störa de andra!



Så här gick det:


Sitt i grupp: 10 ( mycket nöjd)

Plats: 9 Omfördelar vikt, lyfter tass ( viker in den, vilket hon gärna gör om hon inte hamanr så direkt)

Ff: 8,5 Svajar ngt långsam m, ljud st ff ( riktigt nöjd förutom ljuden, fina rörelser i steg ff)

Z: Flyttar tass, missar sitt ( vet inte vad som hände, bara lite på och inte lyssnade, gjorde vad hon själv trodde)

Ink: 9 steg i stå, lägger sig ngt snett ( dåligt stopp, planen gick inte i lås här)

Rutan: 7 Extra kommando, in bakifrån ( jättefint konskick, ngt lång i från konen kanske, ärthund! helt fel tanke!!!! )

Dirr app Jättefint konskick, tempo åter ( var minimal skillnad, men riktigt bra annars)

Hopp metall: 9 ngt lågt tempo (håller inte med, alla gör det inte i femhundra och hon gjorde det snabbt och kvickt)

Vittring 8 går över flera ggr, flyttar föremål (Slarvigt av henne)

Fjärr 8,5 segt sättande, låg sittställning (Skitbra!!!!!! Tog alla skiften direkt, ingen oro, inte en cm rörelse!!!!!!)

 Summa  269 p



Överlag är jag skitnöjd med hennes jobbande! Främst att hon fixade alla ljud och fjärren!! Sedan var inte upplägget från kvällen innan passande. Men jag ska nog prova det fler ggr i alla fall, för jag tror nog på det i det långa loppet.

Fjärren, ja fjärren. Den som har varit hennes orosmoment har hon gjort bra två tävlingar ur det syftet att tagit alla kommando med en gång, inte sett rädd ut, utan gjor det bra! Snabbare än vad hon brukar men för sakta. Men vi går framåt!!!!!!


Anders kom dessutom fram och berömde vårt ff!

Det var ett kvitto på att min tanke i träningen slår ut väl! Jag brukar få låga p av honom i det. Han är petig och det gillar ju jag!!!! Jag älskar ju att styra med ff!!!! Det är mycket saker som ska fungera i ff för att det ska ge p, det finns så mycket att dra på ju!


Jag är stolt över mina fega hund, som gör vad hon förmår och blir det inte alltför jobbigt runt om så gör hon det bra!



Vi fick klassvinst med det och en fin Bia Bädd!


Roligt att träffa alla härliga människor!!

Stort grattis till alla andra tjejerna som gjorde fina rundor!!!


Ni gör mig helt varm. Ni är så duktiga och utvecklas som hundförare. Ni är så fantastiskt duktiga!!!

Av Ingela Karlsson - 16 maj 2013 16:00

Skoja är en ganska enkel hund att ha skadad. Ute inga problem i snöre eller lös om jag är själv. Då går hon runt mig.


Inne är det värre. Då hon vill valla katten, Ulla och vill dra upp och ned för trappen hundra ggr!!!!Men hon är ok. Inte som Nike. Jag tror andra skulle uppleva Skoja jobbig. Hon är ju aktiv. Fast jag är verkligen så härdad!



Jämför jag med Nikes är detta absolut ingenting!! Hon var inte klok på en fläck. Denna är ju lite mer sansad trots allt!

Bra att ha haft Nike för då tycker jag inget är svårt! Haha älskade guldhund!


I går var det kursande för fulla muggar. Tre riktigt bra pass. Jag ser framsteg nu, i saker som de slitit för. Vi har jobbat ngr veckor med förarnas tankar och så. Och jäklar vad de är bra!



En tacka med juverinflammation. Inte roligt. En trillingmamma, så de har troligen "slagit" sönder juvret som man säger. Och det är vår kära Maria! Mycket sorgligt ska jag säga er! Hoppas nu det går vägen bara! Hon är rätt risig.

Hon har så ont och jag lider med henne.


           


Tävlingsträning på klubben med jag tror 16 starter! Mycket bra!!!!Alla jobbade på fint med huvudet på skaft och jag ser de tänker så rätt!!

Av de16 st var det 15 från mina grupper.

Synd inte de andra som finns på klubben kommer med! Vore kul att samla alla lydnadsnördar och få en gemenskap med dem med!

Ja alla var nöjda och det blev många fina rundor!


I morgon privatträning!





Av Ingela Karlsson - 14 maj 2013 21:15

Att ha en hårt arbetande hund är inte alltid kul! En ensam arbetande BC slits hårt påså pass många djur.

Och med facit i hand så har vi en vallhund för lite! Hon får gå så hårt mot om vi hade två! Jaja...


Förra söndagen flyttade vi ut 6 icke dräktiga tackor till stora flocken. Då gjorde Skoja en sådan vurpa ut på asfalten när en tacka skulle dra.... hon for ut och stoppade och står på skallen!! Gör två otäcka volter!

Jag håller händerna för huvudet och trodde på riktigt att hon skulle bryta nacken!


Jag berättade det för Andreas och sa det där kommer hon få problem med! Ja rätt som vanligt fick jag.


I helgen började jag ge henne lite previcox för att jag såg hon inte var ren. På måndagen haltade hon trots det i kroppen. Ringde Krister förstås! Fick en tid direkt som i dag!

Jag har dragit och känt. Brukar ha lätt för att känna vart det sitter men denna gång var jag tveksam! Kanske bogen sa jag. Fick inte fram ngn reaktion trots hältan!

Haltare i dag. Inte så där superglad morgon!


     


Han gör böjprov och hittar det. Bogen. Han tror avslitet ligament. Om vi har otur en större biceps. Men det trodde han inte. Han föreslår rensa upp. Jag funderar. Vill inte gå in i kroppen.

Jag går igenom alla tänkbaka förslag. Han säger bara för och nackdelar beslutet är mitt säger han.

Jag vet ju vad det är att göra.



Jag vet ju själv hur jag svär över alla som går till div veterinärer med hältor. De röntgar inte ens utan ger rimadyl och vila 14 dagar, hunden blir inte bra så de får en vända till... kanske går det bort då och sedan blir det återkommande. Har flera sådana fall runt mig. Är det ngt jag lärt mig med åren så är det att laga innan skadan blir för gammal. Jag vet att en del inte håller med mig. Men mina hundar går hårt och det sliter på dem.



Erfarenheten gör att jag avskyr veterinärer som inte röntgar och så behandlar de med medicin utan att veta det exakta felet!


Extra kul är att hon får beröm för sina extrema muskler! All träning har gett resultat. Hon har inga förhöjd hjärtslag ens under besöket!!!

Det går knappt att komma in i kroppen när man klämmer för hon är så fasansfullt hård! Han skrattade åt henneoch frågade vad jag gör med henne.... ja vad gör jag... simmar, går och lite mer....

                       


Vi rensar upp säger jag! Usch! Skoja får en spruta. Slår knappt i hop. In med henne på röntgen. Där slår hon i hop.

Hittar inget. Lederna ser perfekta ut. Phu....


Eller inte.. mjukdelsskador är inte heller så himla kul....


Jag lämnar min lilla så älskad Skoja. Med tårar i ögonen satt jag mig i bilen och grät av oro. Jobbigt att vara ensam då. Tänker på en tjej som förlorade sin hund nyligen efter en sedering. Om nu det hade ngt med det att göra, det vet inte jag. Jag känner henne inte men har läst om det.


Jag handlar och är på ett möte under tiden!



Krister ringer!! Det har gått bra. Och hon är vaken. Phu.... Ligament avslitet, ett skadat. Rensat upp det hela.


Åker dit. Jag går in och hon är skitpigg och glad! Haltar lite. Pigg och sprallig..... 



Jag får se filmen. Fy sjutton så det såg ut i leden. Inte undra på hon hade ont! Man såg vart smällen tagit. allt såg blodigt ut, luddigt.

Filmade en del av filmen. Där är det bilder av hur det ska se ut och hur det såg ut. Lite skillnad.


Åker till apoteket och hemåt!

Skoja blir utlyft ur bilen. Går in. Ulla satt i trappen. Jag missade det. Upp efter katten i trappen i femhundra och ner innan jag hunnit öppna munnen.... Jäkla hund!

Ut med katten och sedan galler!



Hon är precis som vanligt! Och vet ni. Hon haltar inte. Kanske en markering. Men inte halt!

Ingreppet i sig är litet, väldigt liten retning i kroppen. Men det har gjort ont! Nu när det är borta som retar, försvann mycket av smärtan.

En otrolig lättnad!!!!



Önskar bara att hon var lite lugnare.... Hon är redan otålig att vara stilla. Hur ska denna första vecka bli? Hahaha

Jag säger som jag brukar: Har jag klarat Nike, klarar jag vad som helst! Ingen, absolut ingen kan vara värr än henne att ha i stillhet!!



Vi hoppas hon ska vara tillbaka i fullt arbete om 4-7 veckor.


Är det ngn som vill komma på måndag och ta hem 180 djur inför klippning hör av er! Hjälp mottages tacksamt!


Bilden nedan har tagits av Ewa A eller Ancki S


Skoja så förskräckligt älskade av hela vår familj!






Av Ingela Karlsson - 14 maj 2013 14:25

I går for vi mot Sommenbygden för att göra vår årsdebut Viska och jag!

Vi mötte Adelia och Bianca vid 7 tiden. Jag åkte fel... åkte in mot simmet... herregud säger jag bara!!!

Vi packade in oss och sedan åkte vi!


Vi avhandlade viktiga saker i bilen som vanligt. Denna gång hittade vi!!!!!!!!!! Yippie!! Första gången vi åker i hop och inte åker fel?


Vi var i god tid, rastade, värmde upp. Rutor och fjärr!


Vi fick nummer 2.

Vårt program gick bra. Lite svajig i ff, dåligt i sprången. Z kändes bra. Inkallningen dåligt stopp! Rutan bra. Dirr app, bra men ett omtag vid sidan. Inte bra!

Metallen bra, vittringen riktigt bra, fjärren supernöjd!


Helhetsmässigt var jag väldigt nöjd med henne. Inte lika utåtriktad som hon kan vara! Ett skall mellan momenten. Annars tyst! Hallelulja.


Vi slutade på 306,5 p och klassvinst. Riktigt kul att börja med en bra tävling!

Extra roligt var att Adelia och Bianca tog ett första pris, och det är ett år sedan de tog championatet här!


Vi var många från kurserna som tävlade. Och ALLA gjorde så fina rundor! Är så stolt och glad över er!!!


Grattis tjejer sträck på er!


I dag började en valpkurs här. Så roligt! Valpar är för bedårande! Avslutade dagen med tävlingslydnad!




Av Ingela Karlsson - 10 maj 2013 13:45

I går for jag till stan för att möta Adelia. Vi skulle kolla på tävlingarna och träna ett pass.


Och när vi satt där och tittade på alla duktiga ekipage så var vi båda sådär heta och sugna på tävla! Varför hade vi inte anmält hit med???? Vi ska ju till Sommen i helgen!


Adelia körde igenom mig och Viska och hon gick ok. Slarv vid dessa förbenade konskick! Vallar in apporterna!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
!!!!!!!!!!!!!! Får man strypa en hund som inte vallat ngt i hela sitt liv när man börjar med det 6,5 år gammal!!


Hon gör mig grön den där damen! Men jag älskar henne. Vilken fantastisk hund hon är. Verkligen fantastisk.

Att vi kommit dit vi är med hennes rädslor gör mig så stolt.


I dag har det varit e bilens dag! Var hos Adelia strax efter 7 för att fara mot Halmstad för att hämta.... en valp!


Resan ner var väldigt händelserik ur många synvinklar. Av hänsyn till adelia berättar jag inte mer!

Kisspauser, kaffe, prat, terapeut, kunskap, 3 kg godis, upprepning, egoism, glädje, lycka.... ja det är ngr ord vi kan använda för ditresan.


Väl framme så kan man bara säga, fy fasiken vad söta rottisar är!!! Lilla Artist var så trött efter en fm ute i trädgården! Men så söt, så förskräckligt söt. Jag var helt såld på henne! Dessa trubbiga nosar!!!!


Innan pappren var påskrivna vågade jag inte andas knappt! Upprepningar Adelia....

Att skriva papper och vara 45,5 och halvblind är inte ngn bra kombination!

Jag fick skriva allt åt Fru Andersson och sedan peka vart hon skulle skriva under...HJÄLP säger jag!


In i bilen med detta troll och påbörja resan hem. Också en inressant resa!


Vi skulle in på Biltema ngn stans, när vi kom fram var det lager, vände. DÅ har den där förbaskade GPS bytt färdrutt! Så vi hamnade ja vi vet faktiskt inte vart vi varit egentligen!


Ngr ledord på hemresan:

Samvete, negativa människor, INGELA, INGELA, positivitet, glädje, lycka, ömhet, avundssjuka, felåkning, kaffe, trött, skratt....dyra fakturor....


Nu har Fam Andersson fått hem sin nya medlem!

Bianca tog emot henne fint, nonchigt! Valpen morrade! Hahaha


Jag är så oerhört glad för Adelias skull.


Jag har vetat detta länge, fast hon själv inte förstått det. I dag har hon nog insett samma sak jag sett!

Och den glädje hon kommer få uppleva med sina två hundar är helt fantastisk!!


En hund=glädje, två hundar=dubbel glädje!


Adelia min vän!

All lycka till dig och familjen med dina hundar. Ni kommer uppnå stordåd tillsammans! Ännu en rottis i eliten!!

Av Ingela Karlsson - 5 maj 2013 23:25

Under ett antal helger har jag och Ewa utbildat blivande instruktörer i JRF s regi. Denna helg var det slutprovet.

Det gick galant!


Ett underbart gäng som vi arbetat med, 7 st. De har varit så engagerade, och så oerhört öppna!


Ngr har missat lite så de ska får en extra helg, och ngn behöver lite mer kött på benen så hon ska vara med den extra helgen. 3 fick sitt kort! De första instruktörerna i JRF är nu klara! Vad roligt!


I dag var det en journalist där som ska skriva om det i JRF och vem vet det kanske blir Länstidningen med! Jättekul!


I går var jag trött när jag kom hem så blev inte många knop gjorda! Är van att stå och instruera i dagar det går bra, men så mycket teori och inomhus jobb gör mig supertrött!!



I dag var det inte så farligt! Åkte direkt till djuren så Skoja fick hålla stora flocken med alla lamm så Andreas kan fodra dem. Sista gången. Sedan ska de bara få äta gräs!


När jag kom in i hagen och Skoja skulle flytta på dem säger jag bara: Titta där där har vi nyfödda lamm! Då står en tacka där som var tom, men sparad i gruppen för att jag var inte helt säker om hon var dräktig. Så hon blev kvar hos tackorna!

Hon var dräktig, men inte med den pappan jag ville....vi hade tre bagglamm kvar in i januari. De rymde två ggr vad jag minns. De hann visst med lite mys. Haha jag bllir så full i skratt!


        

Jag tycker vi har koll på dem, bra staket och bra grindar. Men hoppa kan de och det högt!


Allt har gått bra i alla fall. Hon fick lite mat buren till sig då hon gick undan med de små bedårande små lammen!


Skoja som vanligt gjorde det hon skulle. De tar sig inte förbi henne i första taget....

Flyttade ned de sista 6 tackorna till flocken, de som icke är dräktiga och gick med vallflickorna. Så nu är de ute de med!


Sedan kollade jag planen. Den är fortfarande blöt!!!!!!!!!!! Och brun! Vi börjar tro att vi förstörde planen när vi saltade på isen. Vet ngn om det är så? Men vi har ju saltat hemma och där minsann växer det ändå!!!


Jaja det kommer väl igen fast detkommer ta tid!

I morgon är det kurs*3 och sedan sim. Hoppas på underbart väder!!!!


R.I.P Linnea. Du är saknad av oss!! Du underbara lilla liv!!





Av Ingela Karlsson - 4 maj 2013 20:00

Ja man pendlar snabbt mellan sorg och glädje.

Men att förlora lilla Linnea, det är hårt. Daggan har skrikit hela dagen i dag med sa Andreas som jobbat dör med hagarna Hört henne ropa och ropa...

Jag pallar inte att vara där och höra det. Jag bryts sönder!


Mitt stora problem med djur är att jag tar in känslorna i min egen kropp! Så jag känner det som om det vore mitt eget barn jag förlorar. Jag vet det inte låter klokt. Men så är det. Det är därför jag blir så fruktansvärt ledsen.


Vissa är jag ledsen över medans andra blir jag helt förstörd av. Beror lite på relationen. Men alltid ledsen.

Daggans lilla Linnea som vi bestämt vi skulle spara, vi pratade om henne. Skulle hon bli samma finamor som sin mor? Nu får vi aldrig veta!


Vi flyttade ju fåren i går och valltjejerna hoppade in i stora flocken. Kul... eller inte..... att få bort 6 stirriga tackor bland 60 tackor och 100 lamm....

Men Skoja är en stjärna. Vi fick loss en grupp med kanske 14 tackor i. Varav 3 vallisar. Där fick jag arbeta med att sortera. Och det gjorde vi som aldrig förr! Nu såg jag att jag kan ju det! Fast det var svårt.

Skoja är helt otrolig. Jag litar fullt på att hon tar mina kommandon fast jag inte ser eller tittar på henne. De få ggr det blir fel ser jag det på djuren direkt och kan stoppa henne och hon gör rätt!

Hon höll i sär djuren när vi var klara och tog dem genom hagen och de andra och in i stallarna! Hon har en otroligt fin djurkänsla och kan hålla dem kanonbra.


Sedan in i det igen för att ta nästa grupp om tre.Där fik vi jobba mer för de var inte lätta! De stacka ifrån varandra hela tiden, och jag insåg att jag var tvungen att ha med alla tre för att det ska lyckas. Så det blevngr vädnro hit eller dit innan vi hade dem i samma grupp.

Inte så enkelt att se till de hamnade i samma grupp bland alla andra tackor!


Här fick vi sortera dem också. Skoja gjorde samma galanta jobb igen. Fast de här var mer tjuriga och skulle loss och tillbaka till de andra så hon fick slita då de bara stack åt olika håll och det blev tufft för henne att passa dem. När hon stoppade ett får åt ett håll drog ett annat åt ett annat håll och så där styrde de på.


Men återigen litade jag fullt på att hon gjorde det hon skulle. Jag sorteradeoch hon hööll och passade, tog min kommandon snabbt och arbetade självständigt där hon skulle.


Ut med dem ur hagen och in i stallarna till de andra!


Skoja var rejält trött och fick gå in i stallarna och hoppa i bad tunnan. Det är det bästa hon vet, att få svalka sig efter ett rejält pass!

Jag ser det har hänt mycket med henne seda förra sommaren. Hon har alltid varit stark mot djuren, flyttat på allt, backar aldrig, ger sig aldrig. Men i år gör hon det med en annan styrka och självsäkerhet. Jag såg det främst när ho ska flytta på tackor med lamm. De är inte lika tjuriga mot henne, de flyttar sig fortare trots sina lamm. De går inte in i strid med henne!





Av Ingela Karlsson - 3 maj 2013 21:45

I dag var jag i väg på bruksa först och tränade med hundarna. Eve var med och skulle köra agility med båda och Adelia och jag skulle köra. Syrran och Micca var också med och körde med sina hundar!


Viska körde agility ngn timma. Jag kommenderade igenom Bianca enligt nya tänket vilket gick fantastiskt bra!


Viska gick ganska bra. Är nöjd helhetsmässigt även om hon inte är toppad på ngt sätt. Men agilityn gjorde att hon var mer sansad i skallen men också då tappar lite fart i hennes redan svaga moment, apporteringarna. Men hon var tystare och mer fokuserad. Fria följet var jag riktigt riktigt nöjd med. Gud vad roligt det momentet är!!!!


Hade alla hundar med. De rastades innan och sedan får de ströva runt oss när vi kör. Witch älskar att vara med!! Molle med men han är jumer van att vara med överallt.


Skoja fick också köra agility ngn timma. Hon har snappat slalomens grundtanke i alla fall! Sedan vill hon ju gå fot hur nära Eve än går hindret. Störningstränad....


Sedan hemåt!


For bort till gården där vi skulle klippa klövar på de sex sista tackorna. Och sedan få ut dem i den första parastifria lammhagen.

Conny och Andreas höll redan på med dessa sex som gått med vallgruppen. Så de är i en byggnad bredvid. Medans vi höll på där säger jag: Haha hör ni vad Daggan gapar på sitt lamm. Nu är det nog en hel meter från henne!

Daggan blir alltid hysterisk om hennes lamm är längre än en meter från henne, även i stor ålder!

Vi skrattade åt henne. Hennes bäande är så speciellt så det hör vi skillnad på bland 150 tackor! Vi hade  ju det som mest.

Vi skrattade åt henne och skojade om henne. Vi är otroligt förtjust i denna tacka!!!


Sedan skulle vi ta in lammen och tackorna. De skulle sedan vidare till hagen. Jag går ut och skickar Skoja höger där Daggan står i buskarna. Och Daggan blir vansinnig och attackerar Skoja med full kraft flertalet gånger på ett par sekunder bara! Skoja är ju kvick och parerar alla gånger, och ska flytta på henne tycker hon. Daggan attackerar igen och jag hinner tänka men vart är hennes lamm. Sitter det fast hon är så arg? Ser inte lammet direkt på sekunden. Men så ligger hon där. Död!


Skoja hade hamnat mellan Daggan och hennes döda lamm därav ilskan!


Jag bara skriker Nej nej inte hennes lamm!!! Hon har ju bara henne!!!

Men det spelar ju ingen roll vad jag vill. Där ligger hon vår underbart fina lilla Linnea som vi skulle spara. Ett av de två lammen vi skulle spara. Död.Jag skriker på Andreas där ligger hon, hon är ju död! Andreas kommer och ser samma sak som jag.


Daggan skriker och skriker. Går undan för oss, kommer igen och skriker. Jag känner maktlösheten och sorgen komma. Tårarna rinner och jag sjunker i hop på marken.


Jag avskyr att förlora lamm. Och värr för den som bara har ett. Att se dem stå över sitt döda lamm, skrika och vilja få upp det, det är hårt, det är hjärtskärnade jag jag tala om. Och jag far så fruktansvärt illa av det.

Stackars stackars mamma Daggan!

Vi har inte en aning om varför hon låg död. Inget fel på henne! Inget svullen, inget att ta på.


Här är hon med sina två lamm. Nu har hon inget.


 


Det jag funderar på är att hennes bror var det lamm Andreas fick avliva med hjärtfelet.Kan det var ngt liknande?

Jag skiter i vilket faktiskt, för att förlora just Linnea var så extremt hårt. Vi var inställda på att låta Daggan gå i pension. Men kanske får hon gå ett år till, så vi får ett tacklamm efter just henne. Hennes gener är så jäkla bra! En fantastisk tacka som ger så himla bra avkommor.

Hon lämnade sitt lamm självt innan vi tog det i alla fall. Det är så sorgligt att följa proceduren. Så sorgligt.


Bilden är fasansfull när hon står hos sitt lamm, sin flicka. Hon var beredd att försvara henne mot Skoja med sitt liv. Daggan är vår största tacka på runt 100 kg. Hon är stor och var inte glad.


Andreas tog bort lammet. Jag stod kvar och lyssnade på Daggan som bäade och grät efter sitt lamm. Tårarna bara rann. Av sorg för hennes skull, mest. Usch.


Vi fick i alla fall ta in dem och sedan flytta dem till deras nya hage! Det gick jättebra. Men Daggan skrek igen, om och om igen. Hoppas det går över snart! Jag blir galen inom mig att höra henne. Lider med henne och det gör ont. Tack och lov i morgon behöver jag inte åka bort. Jag jobbar hela dagen så Andreas får ta det.



Men i alla fall när vi flyttade dem så glömde vi att flytta på valltackorna  bredvid. Så de sprängde staketet och hoppade in....yippie eller inte....

Få ut 6 yra hönor som inte är tama för fem öre. Går inte att komma nära dem bland 60 tackor och 100 lamm!

den historien får ni höra om en annan dag!


Kan bara säga en sak till Anna Hall: Hon är fantastisk!!!! Helt bara fantastisk!


Det nästan syns hur bra hon är på sitt arbete bara genom att titta på henne. Sedan är hon ju söt med, söt som socker!



     



Skapa flashcards