Jag har svårt att sätta orden på det.

I dag fyller hon år. 9 år. Min älskadehund är gammal i kroppen men ung i sinnet!

Grattis Nike, Miridocs Cora.

Jag trodde inte att jag skulle få 9 fina år med henne, men det fick jag mot alla odds!

Hon är mitt allt, hon finns där för mig dag som natt. Ligger aldrig längre än fem meter från mig. Vi är som ett.

Utan henne vore jag halv. Hon  betyder mer än jag lan sätta ord på. Ni får lite text och mmycket bilder till hennes ära.

Njut och titta in i hennes ögon och se om ni ser det jag ser!

I dag fyller min älskade hund 9 år! Jag trodde aldrig hon skulle få uppleva den dagen! I dag blir det mest bilder för att hylla min Guldfärgade Guldhund!

Hon ramlade in i vårt liv som en orkan. Och orkanen är bestående uppenbarligen. Hon är fortfarande vildast av våra fem hundar. Mest lekfulla. Leker mest själv om hon har tråkigt. Hon är den som blir gladast över nya leksaker!

Hon älskar fortfarande sina strån av varierande mått!

Hon har varit den jobbigaste hund jag haft! Men den roligaste! Den galnaste. Den som gett mig mest skratt!

Hon är den som haft mest livslust. Hon har livslust för hur många som helst! Man kan inte vara deppad med henne i huset. Det räcker att titta på henne hur hon leker med en tygbit, ett kramdjur. Hon ligger på rygg och far. Man bara måste le åt henne!

När hon blev så förskräckligt dålig 2011 trodde jag det var kört, 7 år gammal! Men med Krister och Maries pepp, så gick det. Då trodde jag inte hon skulle bli 8 år. Förra pret när hon fyllde trodde jag intehon skulle bli 9 år!

Men här är hon, 9 år fyllda. Min guldfärgade galning!

Så här ligger hon gärna ute. I vattenpölar, som snö, som gräs. hon räds inget väder. Hon är den största skitgrisen jag haft.Lägger sig i lera, vattdenhål, dy... vad som helst bara det är blött!

Springa. Hon älskar att springa, bara lisom springa. Man behöver inte ha en anledning! Men att sträcka ut är underbart. Man blir varm av att stå och titta på hennes glädje. Hon ger mig så mycket den hunden.

Rysta. Allt ska rystas. Och helst ska det piska henne på sidorna. Herregud vad det måste göra ont. Hon rystar liksom inte lite sådär, utan hon piskar! Galen pannan!!

Hon måste få nackskador tänker jag när hon rystar som en besatt! Men det har inte varit problemet. Problemet har varit ryggen, L7S1. Hon har en ganska märlig sammanväxning. Inte riktigt som en vanlig. Och ganska mycket. Då. Nu vet jag ju inte hur det ser ut, men då 2011.

Nackdelen är att hon aldrig känner efter. När hon skar av böjsenan bak och vi hade blod på tak, väggar och golv, blodet sprutade.... då fick hon ett spel halv 6 på morgonen för att det var så kl att matte vaknade när husse kom hem! Herregud. Det var ju bara att åka med henneoch sy... och op....

Jag får tänka åt henne med hennes rygg. Jag måste allid vara steget före innan ngt händer. Och lustigt nog fungerar det. Jag förutser allt med henne. Skogen är det som hon klarar sämst. Så där blir det koppelpromenader och lös en stund. Då fungerar det. Och jag kan inte gå där det är bergigt för då flyger hon fram upp och ned som en galning!

Men hon klarar det! Och det är viktigt då hon älskar skogen.

Hon klarar 1 timmes promenader i full fart. hon är då lös och springer fritt som bara hon kan! Fram och tillbaka, fram ochtillbaka.... så kul att bara springa.... Hur kul kan det vara liksom? Men hon som sagt, jag har ju inte tråkigt... det är bara att lyfta blicken och titta på henne!

Att ha ngt i munnen när man springer är livet. I daghar hon det alltid på promenader för att då rör hon sig på ett annat sätt än utan. Och det sättet passar hennes kropp bättre.

Bada. Hon är helt galen i vatten. Älskar att simma. att åka till Norsholm under vintern är det bästa vi gjort. Jag är övertygad det ärdet som räddar henne. Hon simmar faktiskt ganska mycketmed tanke på henne och hennes kropp oh skador. Hon simmar 30-32 min. Varav 10min i streamern sista passen.

När hon ska i så vrålas det och gapas det! Jag harinte lagt ngn energi på att få henne städad. Hon får ha roligt och vara duktig. Det lugnar sig ju vartefter.

Och skulle jag lägga tid på det, att gå i fint. Då skulle vi ha halva badsäsongen borta....... Hon får bete sig och vara badgalen, där behöver hon inte vara duktig, där är hon sig själv!

Hur kan man annat än älska henne? Kolla hennes blick?

Hon ger mig så mycket glädje. Hon har gett migmest skratt av alla mina hundar. Men också varit den som retat gallfeber på mig mest av alla. Hon kan göra mig totalt galen! Jag kan vara nära till att bryta i hop på henne. För träningsmässigt har det inte varit en enkel hund. Samarbetsvillig till tusen. Det får jag nog aldrig ngt liknande igen, men oerhört svårtstyrd.

Bilden ovan. Den gör mig varm. Älskade hund!

Vi fick slita för vårt SE LCH: Herregud. Denna hund. Men vi fick det. Och där togs beslutet att pensionera henne. Annars var tanken att hon skulle få köra ett par månader till. Men jag ville sluta att tävla när vi hade vår livs tävling. att vi fick SE LCH var enbonus den tävlingen. Men hon gick så bra, så bra!

Nu blir det bilder på den mest enastående hunden jag ägt. Jag älskar alla mina hundar. Men jag måste säga att Nike är.... Nike. Det säger allt. Hon är lite mer än de andra. Hon har stulit en ganska stor bit av mitt hjärta.

Springa är det bästa som finns!!!

Hon har alltid fungerat bra med barn. Visst har hon viftt på svansen så de stått på skallen, eller fått ett spel och råkat springa över ngn unge..... men aldrig för att vara elak. Tvärtom så gillar hon barnen.

Här leker hon med Jills barn.

Bada och få ha en boll, det är livet på en pinne enligt Nike!

Hon äter heller inte katter. Vilket är skönt.... Här är det Safira som funnit tryggheten hos henne.

Alla små vill sova hos henne. För ett tag sedan var lilla Vittra här, och vem lägger hon sig hos och somnar då... Nike...

Nike och Tilde. Så gulligt!!

Dagen till ära fick hon en hel kastrull med ärtsoppa av sin gudmor, syrran! Gissa om hon var glad. Hon älskar ju ärtsoppa!!!!!

Stort Grattis min älskade hund!

 

Kicki

5 april 2013 13:22

Så fint du skriver om Nike! Hoppas ni har många år kvar tillsammans!

Ingela Karlsson

5 april 2013 17:44

Tack. Ja det vore underbart. Men jag förstår ju att tyvärr är inte fallet så. Men jag är glad för varje dag. Med den skada och den typ av hund kan det ta slut precis när som helst!
Men jag hoppas det tar lååång tid!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

För er som missat det har jag en ny hemsida och en ny blogg!   Ni hittar mig på: www.ostanvindens.wordpress.com   Välkomna dit! ...

I går var det Kanalettans första tillfälle!   Det gick riktigt bra i alla fall och duktia ekipage!   Tack alla inblandade som hjälpte till!   Segra tar en fluga!     I måndags när jag tränade Segra gick det inte bra! Dessa geting...

Nu är helgens läger avslutat!   Vi har haft Frida Wallén här i tre dagar som drillat oss i lydnad. Både lydnad, brukslydnad och BSL lydnad!     Hon har dessutom brutit foten så det var osäkert om hon skulle komma då det var så tätt inpå!...

Ja nu är det länge sedan igen! Önskar jag hade mer tid att blogga. För jag gillar att kunna titta tillbaka.   Mycket har hänt sedan sist. Eller inte.  SM gik av stapeln och det var en lång resa. 70 mil enkel. Men Andreas var med upp och farmo...

Har under våren gjort fyra starter med Viska! Hon har skött sig riktigt bra! Hon är inte i toppform. Hon är tung i kroppen. Det märks i fartmomenten. I april kändes det inte utan sedan.   Undrar om det är så det visar sig saknaden efter Nike? F...