Guldhund

Alla inlägg under mars 2013

Av Ingela Karlsson - 31 mars 2013 22:45

I fredags var Heléne och Sofia här och tränade många timmar! Kallt var det! Vi ville ha sol!!!


Vi värmde lite ihop för att sedan titta på varandra och ge bra tips....

Tarzan gick jättefint! Han har gått med stoora steg framåt!


Här skickas han på vittring. Och så glor han på Sofia som står en bra bit i från precis som han säger: Och vad står du där för??? Jag som ligger på mage vid pinnarna ger han inte en blick! Vad rolig han är!



En tass i backen! 


 


Här matte, jag håller den superbra!!



 


Sofia och Lix ser så fina ut. Lix är dessutom nästan som Skoja socker söt... nästan....


Lix älskar sina saker, bäst är att få trycka in båda kampstockarna!!!


 


Fritt följ träning med lill fröken!


 


Mera ff



 


Idag fick Skoja jobba på. Ff, Z och vittringen. Ja de två första gick ganska bra. Men vittringen... jag måste verkligen ta tag i det, för vi har inte tillstymmelse till vittring igen! Hon bara hämtar, glatt, fram och tillbaka.... hon jobbade på bra den lilla sockersöta trollungen, för övrigt i alla fall....


Vi hade två jättehärliga träningsdagar tillsammans. Både Heléne och Sofia har lätt att skratta så det blev ju ett och annat flabb! Och vi har alla lite stolliga hundar på olika sätt. Deras är ju mer vilda än mina tjejer. Vilket tempo! Men vad roliga och duktiga hundarna är!!!! Tack tjejer för två jättefina dagar!


Skoja gör sättande!



Hur söt får man vara???  Hon är olovligt söt!


        


Lördagen var det jobb med djuren. Det ramlar på med lamm!


I dag har det varit halvt kaos. Jag har jobbat fm och sedan hde vi matgäster på em. Men det var massor med timmar med djuren först då det spottade ut lamm! Massor med jobb med avdelningar och olika grupper...


Farmor och Maria med fam harvarit här i dag! Jättekul att ses! Vi ses så sällan. Men vi får ta tillvara på de tillfällen vi får! Tilde var med och oj vad hon växer! Hon är så go!


 


Jag har så dåligt samvete för att jag är så petig och på! Det är svårt att vara på rätt sätt när man inte riktigt vet hur de andra tränar!

Man sätter ju sina egna kriterier, och dem ska man följa.


Jag är ju för petig kanske och kanske borde vara mer lyhörd för andras sätt att tänka i träningen. Kanske inte vara så på?

Jag ska lära mig vara tyst ibland. Det behöver jag verkligen träna på!




ANNONS
Av Ingela Karlsson - 28 mars 2013 20:30

I dag for jag med mina nya fina Beatrice till Motala! Lite sliten efter en natt med djuren och 0 % sömn.


Fattar inte att jag inte kan sova alls på natten mellan vaket! Vi har koll på djuren varannan timma dygnet runt i fem veckor. Och då bör man sova sina stunder. Men min hjärna vägrar slå av.


Till Motala for jag. Hade bokat en extra timma på em för jag ville hinna igenom mer.

Stannade och köpte en energidryck för första gången i hela mitt liv på Netto. För att ha när tröttheten slog till! Har ju en förmåga att somna.... även om jag sitter i bilen.... därav kör jag inte när jag är trött!



In i hallen. Hann träna lite sedan kom Heléne och Ditte. Så då blev det fika och prat och koll på lite fårskinn! Åh så fina de är våra skinn!!!


Sedan med tiden kom Sofia... hon skulle vara på plats 16:07 tror jag....men ramlade in framåt 17.... hihi


Vi körde lite först alla, jag körde mest Skoja först. Och sedan när vi skulle hjälpa varandra så körde jag Viska.

Min plan var ett litet ff, med följd av ett z och sedan en fjärr.


FF var riktigt bra. Mycket nöjd med henne. Vårt ff är bättre men massor att göra där. Hon laddar på ju längre hon får gå nu. Ändå är hon van att gålänge utan belöning... förr i tiden.... jag glömmer att jag tränar så lite och tror hon ska vara som 2009-2010 när jag tränade massor!!!! Inte rättvist med tanke på hur det varit de sista åren.



Z gjorde hon fint. Lite segt sitt. Men tog alla skiften, ingen osäkerhet! tack för att dumrutan byttes till Z!!!


Fjärren gjorde hon sådär. Lite påverkad av att vi la på störning. Hon är alltid orolig när jag vänder upp, tittar bakom sig. Det var precis då det hände. Så länge sedan och så påverkad än. Älskade Viska!!!


De andra körde lite av varje men jag måste säga det så fint ut med både Lixan och Trazan. Både Sofia och Helene är väldigt duktiga.


Nike fick göra lite apporteringar. Hon lät och gapade så de andra log lite... de fick lite störning på sina om int annat! Galna hund!


           


Skoja fick köra ff och sättande, lite z delar och annat. Ett flertal hopp apport och hoppad rätt varje gång!!!! Kanske det problemet minskat?


Vi avslutade med kaffe och lite prat.

Sedan satte jag mig i Beatrice och for hemåt med energidrycken i högsta hugg!

'Den var faktiskt bra. Socker fri, jättengr kalorier i, och den höll mig vaken utan problem i typ 12 mil!!!!Otroligt!



I morgon kommer de till mig så sa vi köra en dags lydnad här ute. Vi hoppas på sol! Vi skulle vallat men det går ju inte med alla förbenade snö!!!!

ANNONS
Av Ingela Karlsson - 27 mars 2013 10:00

Äntligen är hon är!!!! Som jag letat och letat. Varit frustrerad. Man vet man vill ha men hittar det inte någon stans! Men nu är hon hemma!!

Hennes namn är Beatrice!!!

Är hon inte fin?


Rasen är Hyundai Trajet!



I söndasg fick jag messet om att den fanns kvar och att vi fick den för det vi bjöd.

På måndagen besiktigades den, onsdag blev den lilla grejen åtgärdad. Onsdag kväll åkte min karl och förman efter den!!!


En svart! Älskar svarta bilar! Inte praktiskt tyvärr....

Som ni ser på bilderna är det rejäla speglar så man inte missar om har ngn bakm sig...som kanske vill ngt med blinkande blå ljus ni vet.... Haha



Nu kommer jag få många mil med denna pärla. Hoppas jag blir lika fäst vid den som jag är vid min volvo!


Min volvo kommer jag sörja, jag gillar den verkligen! Tuffar och går. Men jag behöver en större helt enkelt.


Annars har dagen varit i kursandets tecken.

Första kursen gick i strålande solsken, knappt ngr kläder på oss.

De andra kurserna var lite kallare men lika bra. Fast med mer kläder på oss!


Och ni som läser, det är roligt att få kommentarer,superkul! Men snälla skriv dem här, inte på fb! De hör ju till detta inlägg!!! Är lite kul att ev kunna gå tillbaka och kolla.


      

Av Ingela Karlsson - 27 mars 2013 08:13

Under min bloggtorka har ju Witch hunnit fylla tio år, och hennes syskon som finns kvar.


Den av våra luzerner jag trodde skulle gå bort först, är den som vi har kvar sist. Livet är märkligt!


Lilla Witch var sjuk som 2 v valp. det lider hon av i dag. När hon var 6,5 blev hon sjuk och höll på att stryka med! efter det blev det operation, och jaktförbud! Inte kul för en jaktgalen luzern. Och då menar jag jaktgalen. Att jaga 6-8 timmar var det roligaste som fanns.


Hon har funnit sina nya roll i livet utan jakt. Även om jag givetvis tror hon saknar det och hon blir själaglad om hon får jaga en hare i lina ett tag.

Och får hon syn på ngt som springer över ett fält från bilen då är det full jakt. Då ser hon ju inte vad det är hon skäller på så det är både älg och dylika djur.


Men hon är i dag familjehund, promenadhund och vår mest bortskämda. Men också högt älskad av oss alla. Och av hennes Gudemor och Sittedyna!

Jag vill inte ens tänka den dagen. Ändå tänker jag på det varje dag. Är så rädd.

Denna lilla hund kan driva mig till vansinne mer än ngn av våra andra! Med sitt gapande! Hon skäller när hon är glad. Och hon är glad för det mesta. Men hon tystnar aldrig utav sig självt liksom. Man måste alltid säga till. Enerverande.

Men oj vad ho är go. Att sova utan henne fungerar inte. Hon ska ligga på sin rosa kudde med vita prickar och spets på, mellan oss. Med ryggen mot mig, under mitt täcke! Så är det bara!


På detta kort har hon troligen varit nere och ätit frukost, varit ute och sedan gått upp till husse som jobbat natt och krupit ned hos honom!



Den dagen hon fyllde fick hon också en ny kudde. Den första fick hon av Agenetha, som en jobbar kompis sytt på beställning! Den ser ni på bilden ovan.

Nu fick hon en kudde att ha i soffelan! en rosa kudde med stjärnor på, rosett ed vita prickar och volang på! Det ni!


 


Av Gudemor fick hon en hel kartong med stekta pannekakor förpackade en och en som jag kan frysa för att ta fram och ge henne. Hon älskar pannekakor mest av allt den hunden!


Nedan är bilden på år människortårta. Det var en pannkakstårta som Evelin varit med och lagt i hop. Mormor stekte på uppdrag pannekakorna!


    


Denna pannekaketårta var till födelsedagsbarnet med gäster! Det var en pannekakatårta som Evelin fixade på uppdrag av mig! Det är grädde och leverpastej både på och mellan. evelin skar hjärtan i leverpastejen!

Witch, Östanvindens Whitney Houston 10 år. Unik i sitt slag på många sätt.


 


Ja här ser ni ytterligare ettkort på bortskämdheten! Sitter i lnät hos husse och slickar skålen... tror faktiskt det är rester av grönsaksskålen!!!


   


9 mars var det 13 år sedan jag avlivade min försa schfer Mia som fick skelettecancer.


I går hände det saker på dagen som jag hoppas går i lås i kväll! Håll alla tummarna ni kan.

Vi hade årsmöte här i Tjens fiskevårdsförening. Allt gick bra och ngn ny blev invald i styrelsen, vilket alltid är bra. Att välja in sådan som inte suttit tidigare perioder heller!

 I dag kommer det vara kurs hela dagen lång! Strålande solsken ser det ut att bli så det är ju bara underbart!


 





Av Ingela Karlsson - 26 mars 2013 22:45

Usch den här dagen har inte varit toppen, i all fall första delen.

I natt så märkte jag vid 24 hugget att Daggans bagglamm var konstig. Han krummade, ville inte stå, var inte intresserad av att äta på mamman. Jag gav honom i flaska och han drog i sig 250 ml!

Bra där tänkte jag. Nästa gång jag kom låg han fortfarande.Ville ogärna stå. Åt 200 ml. Passet efter åt han inget vilket jag förstår. Skrev till Andreas att han skulle ha koll halv 6 passet. Då fick han i honom 50.


När jag kom halv 8 låg han helt utsträckt. Superslö. Rörde sig inte ens när jag pratade med honom. Mamma Daggan stod och snusade på honom och lockade på honom. Jag springer ut och ringer till Andreas: Du får komma och ge honom en spruta eller avliva honom. Han mår inte bra! Skynda!


Jag gick in till honom och satt hos honom. Insåg att det var hjärtfel. Här insåg jag att ingen spruta i världen skulle kunna rädda honom! Han var så dålig. Tårarna rann sakta. Satt och klappade honom. Pratade med Daggan som vakade över honom. Hon buffade och lockade. Han rörde inte en min. Hans syster var framme och luktade flera gånger på honom. Hon var så försiktig


     


Det är så oerhört sorgligt att sitta och se en mamma försöka få upp sitt barn på benen. Att se hur hon inser att han är sjuk och hon fortsätter att locka med sitt mjuka bräkande. Hjärtskärande.

Jag grät hejdlöst, det gör så ont så ont!


Gud vad lång tid det tar kände jag. Det gjorde det troligen inte. Men när han kom så tog han honom direkt och gick ut och avlivade honom. På ett kick var hans lilla plågsamma liv slut. Jag satt inne hos mamman och systern när jag hörde skottet gå. Daggan lockar efter honom, tårarna rann och jag känner en maktlöshetsom värker i kroppen.

Jag kände bara att jag är inte gjord för det här. Jag blir för ledsen. Det här är inte min grej!


Han har bara funnits i våra liv ett dygn och ändå känner jag sådan sorg att behöva avliva honom. Han var ett liv vi väntat med spänning på flera dagar.

Det är i de här stunderna jag funderar på om jag vill jobba med det här. Jag är inte skapt för att ta beslut att avliva djur. Det är så ledsamt. Så smärtsamt.



Jag vet att det inte fanns ngt att göra men det gör saken inte lättare!


Efter ett par timmar inser jag att jag älskar ju det här livet, det är ju jag, Ingela. Vem vore jag utan dem?

Jag inser också att den dagen jag inte gråter och sörjer ett förlorat lamm, då ska jag inte arbeta med djur längre! Då har jag tappat känslan. Och utan den vill jag inte jobba med djur.


Många av er som läser tänker säkert: Men herregud det är ju bara ett lamm!


Ni vet inte vad ni pratar om. Bara ett lamm! Ett lamm som vi väntat på, sett födas, älskat från första sekund. Att få sitta med det i famnen och mysa med det. Höra dem svara dig när du ropar på dem och de ropar: ta upp mig, skynda dig ta upp mig! Det är så mycket mer än bara ett lamm! Det är en egen individ. Vi har dem inte som produktion vi har dem som levande varleser. De har namn, alla ett uikt utseende!


Jag är så känslig när det gäller det här, jag far så illa. Som tur är har jag en karl som klarar den sidan bättre än jag. Han gillar det inte men han gör det. För att han vet han måste för djurets skull!


Ett ledsamt inlägg, men skönt att skriva av sig. Tårarna rinner nu med. För lammet, och för mamman som miste sitt lamm hon lockar på.


Livet är inte snällt alltid, speciellt inte en dag som denna!







Av Ingela Karlsson - 25 mars 2013 09:00

Vad länge sedan det var jag skrev här. Brukar ju bakåtblogga lite för min egen skull men det orkar jag inte denna gång Och det har inte hänt så mycket stora saker.


Februari var trögt med kurserna då kylan och snön slog till med dunder och brak! Jag är så trött på snö och att alltid frysa. Jag använder mina värmare och har köpt två p vinterskor men inga är riktigt bra. Bäst är Muck boots stövlarna! Helt klart.



Evelin har hämtat hem sitt lilla underverk Vittra. Hon är nu 12,5 v och helt sjövild. Har ett hett temperament och svårt att koppla av. Så där har nog Evelin lite att jobba med. Främst att lära henne att koppla av! Hon är helt underbar!


Jag har jobbat åt JRF en helg igen. Riktigt roligt och jättebra ekipage verkligen!


Har en aktivitetsgrupp igång. Där jobbar vi emdsaker som är i vardagen. Och att kunna aktivera sin hund på enkla sätt. ett superhärligt gäng om 8 st som är superduktiga med sina hundar!!!



Haft lite privatlektioner. Både lydnad och aggressioner. Det varierar lite. Men alltid roligt!

Att inte kunna ta i sin hund utan att den ska bli arg ogillar jag! För mig är det viktigt att hunden inte vill bita mig om jag säger till för att den tex inte lyssnar. Jag kanske petar till den eller tar i den.

Det är ganska vanligt att mötas av att man ska undvika dessa situationer osv... Där tänker jag annorlunda. Rätt eller fel? det kan bara var och en svara på.



Lite vallningar har det varit men bara fram tills nu när lamningen är i gång .Förut kunde vi vara inne i stallarna. Köra ut de dräktiga och in med valltjejerna. Men nu ska det vara lugnt och fint där. Och snön gör att vi inte tar oss ut på fälten med dem! Och i valltjejernas fålla är det för mycket snö för att ens köra bara hålla ut och gå runt träning!


Anna var här och vallad en dag. Kul att se syster Qajsa och mamma Dimma.


Har hunnit fylla år! hade lite fest. Herregud vilken fest. Den ska jag skriva om enskilt i ett inlägg! Det var den bästa festen tror jag! Där lyckades kommittén verkligen med upplägg!!

           

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se