For in med Sam till skolan i dag och till Krsister med Skoja!

Han gav henne lugnande med en gång, Vi stod och pratade om saker och ting en bra stund medans hon somnade. Roligta diskussioner med honom de uppskattar jag verkligen. Man lär sig en hel del saker faktiskt. Och jag tycker ju detta är intressant. 

Skulle vilja kunna mer om det och gå ngn enklar utbildning för vanliga människan bara för att veta mer om det, hundens hälsa.

Men när vi pratar så går tiden, vi fastnar i diskussioner och bara rinner i väg! 

In med Skoj upp med henne på bordet. Vi pratar lite om vad som ska göras och varför och tusen frågor till.

Han kollar ledvätskan. Inte bra. Kände på den och såg den. Inte bra. Tom jag ve trhur den ska vara och kännas och det var inte ens i närheten!

Han åtgärdar det som ska och sedan får hon en uppvakningsspruta! Han ber mig gå in till henne så jag är där när hon vaknar helt. Det är ngt jag uppskattar. Att han låter mig vara med, han vet hur illa jag far av att lämna mina hundar så här. Gjorde det en gång och henne fick jag inte se i livet än. Inte vet. fel! Det sitter djupt i mig. Och det hyser han respekt för.

Sedan säger han att han tycker det är bra för hunden att ha sin matte vid sidan när de vaknar. God tanke!

Skoja tittar upp med en gång och följer med mig ut. Vi står och babblar igen..... Jag får recept och så går tiden igen.... Men så kommer vi i väg!

In på apoteket och hämtar ut medicin till henne och Witch. Sedan hemåt.

Vi drack kaffe hos Lorna och Skoja låg i mitt knä coh sov hela tiden. Conny stöttade bakdelen och jag framdelen. Vilken syn med våra ben ihopslingrade! Hahaha!

Åkte hem, och då hade hon ju sovit så sedan var det ju som vanligt! Vadå sövd???

Så nu håller vi alla tummar och tår, tassar och svansar för att det räcker med det här! Han vill inte göra mer än nödvändigt på henne och börjar med det här. Pust...

I dag ser chanserna ljusare ut. Han har mer kolla på felet och tror hon ska bli återställd och kunna arbeta som vår vallhund på gården! Men det kommer ta tid!

Lång tid. Vi börjar med 80 dagar! Yippi!!!! Eller inte...

Men som jag sagt tidigare. Jag har inga problem med rehaben. Den är bara att göra och styra med. Men att inte ha en vallhund!!!

Rehab är jag så van vid och hålla Skoja stilla är ju inte kul med den typ av hund hon är, men om man jämför med Nike är allt lätt! Jag behöver ju inte ha koppel inomhus på Skoja i 8 veckor..... För att hon ska få ett spel eller utbrott....

Skoja är mindre komplicerad. Hon är en ganska enkel hund till vardags och det är inte Nike...

Så nu har vi gott hopp om framtiden!

Hon ska röra sig med en gång, hon får valla lite om ngn vecka, träningsvalla där jag kan styra henne hela tiden. På ett annat sätt än när man jobbar med djuren då ligger så mycket ansvar på henne. Så blir bra att få fösa lite, driva lite och lära in pipan... hört det förut???

Jag längtar tills jag får se henne så här igen!